Verket

Samma fråga i fyrtio år

När boken Sexualitet kom ut 1991 handlade bråket inte om boken utan om en sorts kropp. Dagens Nyheter satte rubriken ”Bilderna som upprörde. Äldres kroppar. Vackert eller vidrigt. Åsikterna är delade.” Tolv människor hade låtit sig fotograferas och intervjuas om begär och identitet, bland dem äldre, homosexuella par och transpersoner. Fotografen var 25 år.

Trettiofem år senare står frågan kvar, men formatet har bytts ut. Sagolika Kvinnor är en väggkalender — ett format byggt för bilder som passerar med tiden, men som i det här fallet många väljer att spara och behålla — och medelåldern på omslagen ligger kring sjuttio år. Valet är medvetet sedan starten: kalendern började 2004 som en motbild till utvikskalendern, alltså på den plats där kvinnokroppen varit som mest utbytbar.

Mellan de två ligger fyra decennier av uppdrag. Margaretha Krook, Harriet Andersson, Erland Josephson, Max von Sydow, Stellan Skarsgård, Povel Ramel. Bokomslag, scenbilder, pressporträtt. 1997 Längtansbarnen om adoptivföräldrar, 2011 Dagarna med Kerstin om Kerstin Thorvall — bilder som två år senare projicerades på Kulturhuset Stadsteaterns scen under 31 föreställningar. På Arlanda har hon fotograferat flera av porträtten i galleriet Welcome to my hometown, som hängt permanent sedan 1999.

Vid sidan av porträtten löper ett dokumentärt spår som sällan visas. En Utvald Värld på Galleri Bon 2013 var bilder från Stockholms klubbscen 1986–1992. Skillnaden mot de iscensatta porträtten ligger i hur mycket som är bestämt i förväg, inte i vad som bär bilden. Instrumentet är detsamma: en hand, en hållning, riktningen i en blick.

I Sagolika Kvinnor är rollen bestämd men inte tolkningen. Den porträtterade är med och avgör hur hon vill bli sedd, vilket flyttar en del av upphovet från fotografen till den fotograferade. Sara Danius i rustning, Eva Dahlgren som blomsterdrottning, en nakenstudie av Stina Wollter i Bror Hjorts ateljé. Rollerna kommer ur sagor, myter och historia. Hållningen kommer från kvinnan själv.

2021 fick Caroline Roosmark i uppdrag av regeringen att utöka Statens porträttsamling med ett porträtt av Margot Wallström. Samtidigt säljs kalendern i vanliga butiker och bilderna möter resenärer på en flygplats. Arbetet rör sig mellan institutionen och det dagliga bildflödet utan att byta ton.

Sommaren 2026 visade Abecita Popkonst & Foto i Borås ett urval ur årgångarna 2019–2026. Året innan hängde samtliga årgångar på Gamla Kraftstationen i Deje — en utställning som blev av sedan ett av motiven, Margot Wallström, skrivit två ord till fotografen: ”Ställ ut!”